En vecka har gått nu sen Roger lämnade mig. det har varit tungt och saknaden är stor. Idag var jag till Handens sjukhus på vattengympa, det var tungt att gå korridoren upp mot där avdelningarna ligger, innan man svänger av för att komma till bassängen. Vattengympan var skön och avkopplande, behöver komma ut lite.
När jag kom hem så stod en vacker blombukett och väntade på mig, från min gamla städerska och grannen vägg i vägg. Den uppskattade jag, blev verkligen förvånad, över den fina gesten.
Det ramlar ju in en massa post som vanligt. Idag kom en inbjudan från jobbet om julfest, till Roger. Det är snart ett år sen han var på julfest, och mådde då toppen, ingen anade då att han inte skulle gå i år. Livet hastar iväg med raketfart, och ingen vet något om morgondagen Tack och lov
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, vad säger man. Jag förstår att det är tungt. Men jag tror också att det är bra att du går på din vattengympa och försöker leva så vanligt som det bara är möjligt. Jag beundrar ditt sätt att hantera det hela. Gulligt av din granne med blommorna. Det är sånt som värmer när allt är tungt. Kram
SvaraRaderaMin vardag är uppbokad rätt bra fram till nyår, jag tror att det är bra att ha något att fokusera sig på, blir inte så mycket tid över för att bara sjunka ner i hopplöshetens tankar.
SvaraRadera