Vaknade upp till en tung dag, kände som hela världen låg över mina axlar. Min syster och svåger kom redan på tisdagen, så vi hade ordnat en hel del i förväg, vi gjorde en potatisgratäng i långpannan och så stekte vi tjälknöl till det.
Så var det dags att åka, vi kom i god tid så vi behövde inte jäkta. Oj vad många som redan slutet upp när vi kom fram till Hoppets kapell.
Jag kände mig mest förvirrad och helt tom invärtes. vi klev så in i kapellet och bänkade oss, Kistan var så vacker antikbehandlad gråvit med ett hav av blåa blommor, Jag valde blå blommor för jag vet att blått är hans älsklingsfärg.
Det mesta hade Roger bestämt själv, redan i juni 1999 skrev han ner i Vita Arkivet, hur han ville ha det. Borglig begravning, kisttyp, musik och förtäring. Jag valde bara dikten och avsluttningsmusiken för det vart två musikstycken kvar av det han valt, så det blev det jag fick välja.
Ingångsmusik Adante från nya Världen av Dvorak
Därefter hälsade officianten alla som kommit för hedra Roger, och så läste hon en kort dikt
Blottt en dag sjöngs så gemensamt. (tror Roger skoja med mig där, för han visste att jag avskydde den psalmen)
Därefter berättade hon lite om Roger från det han var barn och till det senaste året.
Rickard Carlstedt mitt barnbarn som bott hos oss sen mars 2007 spelade gitarr och sjöng Blowin in the wind av Bob Dylan
Så läste officianten en dikt
Violinkonsert opus 4 ac Mendelson. Det hände ingen ting, vi såg inte ens organisten. Till slut fick offcianten kontakt med organisten, man hörde liksom susningen i bland de församlade. Jag tror att Roger var med här och skojade till det, en sista lilla hälsning till släkt och vänner.
Efter det lade officianten ner tre rosor
En för kärleken
En för ljuset
En för framtiden
Så var det defilering och blomnerläggning
Efter det lästes dikten Det är vackrast när det skymmer av Per Lager kvist.
Så spelades Öppna landskap av Ulf Lundell
Vi träffades sedan nere på Enskedeterassen för kaffe och landgång. Jag hade beställt för 30 stycken, men det kom några fler som jag inte visste om, och det var två som inte kom som det var beställt för, jag åkte med värdinnan för kaffeet och jag frågade om hon kunde fixa till några till och det gick bra.
Jag hoppas Roger är nöjd med begravningen, jag har gjort som vanligt så gott jag kan.
Vi närmaste samlades så hemma, Rickards rum blev fullt av kusiner, Vi ställde fram mat och dryck i köket, och så fick de hämta maten där och leta på sig en plats att sätta sig på. det fungerade trots att en del fick hålla tallriken i handen. Finns det hjärterum ja då finns det tjärterum.
Nu känns det som jag kan sparka igång och börja tänka framåt. Visst kommer det många gånger att vara tyst och tungt , och saknaden efter Roger finns där, men jag får försöka minnas alla ljuvliga stunder vi haft. Man hinner med mycket på 25 ½ år
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad fint du har ordnat det för Roger. Det måste varit härligt att Rickard spelade för honom.
SvaraRaderaJag tror du kommer att fixa detta bara allt får lägga sig till ro. Pappa och jag pratar mycket om hur det är nu när han är ensam. Jag tycker han fixar det över all förväntan. Igår tyckte han att han kanske var fånig som åkte till graven ca tre dagar i veckan. Då åker han till Eivor, säger han. Jag sa till honom att det är inte alls dumt att han åker så ofta. Vill han göra det så är det ju inte fel. Samtidigt kommer han ut och får något att pyssla med. Han är också duktig med att laga riktig mat åt sig. Det är ju också någonting att göra när han pysslar med det.
Han har ju, precis som du har, en massa olika intressen. Än har han inte kommit igång riktigt med de bitarna men han planerar hela tiden framåt. Det tror jag är det viktigtaste. Att man ser att det finns en framtid även utan den käraste. Du grejar det här, Biggan. Massor av kramar.